| Det finns en smak som alla har en åsikt om, det finns en lukt som ingen tycker om. Den är lika omdiskuterad som fred i mellanöstern och kristi korsfästelse. Vissa skyr den som greve Dracul av transylvanien andra kan inte få nog. Den har varit medicinalört sedan urminnestider och ansetts ha magiska krafter. Jag talar förståss om vitlöken Vissa av oss är frälsta och kan heltenkelt inte få nog av denna skarpt illaluktande lilla växt. Andra startar hädiska motkampanjer och vägrar vistas innom två meter från personer som intagit denna skänk från ovan. Jag kan förstå dessa personer, likaså kan jag förstå de som inte dricker kaffe. Jag har en gång i tiden varit lika dan, skyggat för vitlöken och pressat i mig mjölk och socker utblandat med lite kaffe. Mitt begär till kaffe, även kallat koffeinberoende, började i gymnasiet. Sena kvällar och uppskjutna plugg timmar fixades lätt med en järnhård magsäck och inte bara en kanna kaffe. Här snackar vi koka på termos and then some. Vitlöken kom sig av att jag ville testa något nytt. Man måste ju förändra sig för att avansera och då jag är glad i god mat och skarpt förkastar att allt som är gott och roligt är en last, spejsade jag till krubbet med vitlök. De första trevande experimenten hemma i köket smakade inte exotiskt precis men var efter tiden gick och jag lärde mig protionera rätt så förändrades min syn på vitlöken. Jag blev väll vad man nästan kan kalla för frälst. Att äta vitlök är en konst, det är coolt att försöka, med vokabulärets hjälp och ett planlagt argumenterande få icke upplysta personer att inse vitlökens magnifika tilldragelse. Lika så stämmer det att kvinnan älskar vitlöken mer än mannen, vi killar vill igentligen bara ha våran blodiga stek, vår potatis och en saftig sås. Inget kruks inget mojs experimenterande med konstiga växter från ett fjärran öster. Men en kille som kan konsten att avnjuta vitlöks kryddad mat har ett övertag mot hädiska icke vitlökomaner. Vi kan världsvant beställa en magnifik vitlöksburgare på Sibylla, hylla vitlöksdressing till salladen och hotta upp köttfärs såsen när man bjuder flickan på hemlagat. Nu mera invänjd i mitt vitlöksberoende så väntar jag bara på att Esstrella eller OLW ska få tummen ur och frittera vitlöks chipsen, en klockren vinnare på förfesten så som chillinötterna var en gång i tiden när dom dök upp på marknaden. |
